Peru - Vandring i Ahobambadalen del 3 av 4 Machu Picchu

I Naturen, Resa / Permalink / 0
En Vandringsresa med Swett till Peru och Ahobambadalen del 3 Machu Picchu.
 
Resefakta:
Flyg från Stockholm till Lima, Peru. Inget direktflyg.
Restid: Vi reste Sthlm - Paris 2:40. Paris - Lima 12 timmar. Lima- Cusco 1:30
Värt att veta: Tidsskillnad. Sverige ligger +6 timmar före Peru.
 
Efter ha kommit ut ur djungeln och efter några timmars vandringen längs järnvägen, når vi slutligen Aguas Calientes.
- Vi vandrar längs med järnvägen upp till Aguas Calientes. Foto: Cecilia Stener
 - Järnvägs- och gångbro mot Aguas Cailientes, 350 höjdmeter upp i berget ligger Machu Picchu. Foto Cecilia Stener
Cock on the Rock, Rupicola peruvianus. Perus vackra nationalfågel. Foto:Cecilia Stener
När vi kom in i den lilla bergsstaden hoppades vi att det inte var långt till hotellet, men nu låg vårt hotell längst upp i staden, så det var till att bita ihop och trampa på upp i den den branta stadsmiljön. Aguas Calienties ligger insprängt mellan väldigt höga bergstoppar och en flod som skär genom dalgången. Staden ligger med andra ord väldigt fint. Här i Aguas Calientes förstår man snabbt att allt kretsar kring den mytomspunna inkastaden Machu Picchu. Gatuförsäljare och bokningskontor för Machu Picchu, blandas om vartannat med ett myller av restauranger och hotell. 
 
Väl framme vid hotellet checkar vi in och lättar bördan från ryggen, ryggsäcken och kängorna åker av i rask takt. Vi tar oss en lång och varm dusch, det är skönt att få tvåla in sig i varmt vatten och göra sig fräsch. Våra duffelbagar hade också anlänt till hotellet och det var skönt att få sätta på sig annat än våra vandringskläder. Vi letade oss ut i staden för en sen lunch, vi träffade på våra vandringskompisar Anna-Lena och min namne Lars. Vi valde restaurang med omsorg för vi ville ha en restaurang som visade damernas VM semifinal mellan Sverige och Holland på storbilds TV. Vi  valde att dela på en stor familjepizza. Jag och Lars fick oss en kall öl medans Anna-Lena och Cecilia tog en drink i väntan på pizzan. 
 
Vi hann även med att strosa lite i staden och titta i lite butiker innan vi vände åter till hotellet. Lite senare på kvällen var det samling i hotellets foaje för promenad till kvällens gemensamma middag på The Tree House Restaurant. Vi fick en varsin Pisco Sour till fördrink innan vår mat blev serverad. En ytterst välsmakande middag i en härlig restaurangmiljö som varmt rekommenderas om ni besöker staden.
- The Tree House Restaurant. Foto: Jonas Wallny
 
Efter avslutad middag vandrar vi åter till hotellet, för imorgon skall vi upp redan halv fyra för att klockan fem, gemensamt vandra ner till en väntade shuttlebuss som skall ta oss upp till Machu Picchus entre.
 
Vi vaknar trötta av telefonens väckarklocka, vi klär oss fort och ansluter med övriga i gruppen och knatar ner till den väntande schuttlebussen. Busskön ringlar lång av alla turister som också skall upp till Machu Picchu denna morgon. Vi har vår slott-tid mellan klockan sex och klockan tio. Det är maximerat till cirka 2 000 personer som får besöka Machu Picchu varje dag. Därmed har besöken blivit hårt reglerande med dessa slott-tider. Numera är det inte lovligt att röra sig fritt och bara strosa runt inne i Machu Picchu. Det är en one-way stig som man måste följa. Bussen slingrar sig nu efter väldigt branta serpentinvägar uppför berget och slutligen får vi strax före klockan sex kliva av bussen.
Inne på Machu Picchus område finns ingen toalett, så en rekommendation är att inte dricka någon vätska över huvud taget samma morgonen som man skall besöka Machu Picchu, så passa på att besök gatens toalett och lätta på trycket innan ni går in. Behöver du gå ut från Machu Picchu, kommer du inte in igen, sådan är reglerna.
 - Sun Gate, Inti Punktu ovanför Machu Pichu. Foto: Cecilia Stener
 - 350 meter ner i dalgången går järnvägen och järnvägsbron mitt i bild som vi vandrade efter under gårdagen. Foto: Lars Stener.
Väl innanför gaten väljer vi att hålla till vänster och tar den stenbelagda stigen och trapporna för en timmes vandring upp till Sun Gate eller Inti Punktu som den egentligen heter ovanför Machu Picchu. Detta var en gång i tiden orginalingången till Machu Picchu och ligger på 2720 meter och närmare 300 meter högre än själva Machu Picchu. Här uppe föräras vi av en vidunderlig utsikt över Machu Picchu och bergen runt omkring. Vi har tur med vädret denna morgon och får se solen leta sig upp över bergen, smeka sina solstrålar över denna fascinerande plats, uppförd runt år 1440. På tre sidor stupar platåns klippväggar 350 meter ner i djupet, bl.a ner till den järnväg vi igår vandrade efter in till Aguas Calientes.
- Solen på väg upp över bergen, snart badar Machu Picchu i solens strålar. Foto: Lars Stener.
- Cecilia i gryningen uppe vid Sun Gate, Inti Punktu på 2 720 meter. Foto Lars Stener.
- Utsikt över Machu Picchu från Sun Gate, Inti Punktu. Foto Cecilia Stener.
Efter ha sett solen stiga upp över denna vackra plats, vandrar vi åter ner till själva Machu Picchu. Det är nog klokt att som oss vandra upp till Sun Gate direkt i gryningen för att slippa köer och trängsel. Bara under den halvtimme vi stannade här uppe, fylldes det på rejält med besökare.
 
Väl nere samlade vi ihop oss för en gruppbild som vår lokala guide över Machu Picchu tog på oss.
- Hela gruppen vid Machu Picchu. Foto: Lokal guide
- Cecilia och jag vid Machu Picchu.Foto: Anderas Mattisson
 - Vi hade turen att springa på Perus president Martín Vizcarra som tillsammans med sin fru också besökte Machu Piccu denna dag. Foto: Lars Stener
- Machu Picchu. Foto: Lars Stener.
.- Fin utsikt över Machu Picchu och närliggande bergsmassiv. Foto: Lars Stener.
Vår guide berättade Machu Picchus historia medans vi vandrade på platån bland ruinerna. Intressant historia och otroligt nog fann Spanjorerna aldrig denna plats under sin erövring av Peru år 1552. Vi närmade oss nu slutet av vår slott-tid som var mellan klockan sex och tio och vi vandrade ut via gaten och väntande shuttlebussar. En lika hissnande färd ner efter serpentinvägarna som färden upp. Nere i Aguas Calientes bjöds vi nu på välsmakande stenugnsbakad pizza på en av stadens alla restauranger, innan avfärd med tåg mot Ollantaytambo. Det är en riktig fin tågfärd med fin utsikt utmed dalgången och den floden som slingrar sig längsmed samma dalgång. I Ollantaytambo byter vi till buss mot Cusco.
 
Under tiden vi sitter och skumpar på bussen funderar jag på våra guider. De lokala med sitt kunnande om landet, naturen och historien. Vår svenska guider, Jens, Carin och Andreas. Utan dessa guider vore detta äventyr något helt annat. De är alla kompententa på sitt eget vis och bidrar med olika erfarenheter men med för sig unika egenskaper, som peppar, driver på och har ordning på logistik, tider, hinder och är hela tiden alerta och bistår vid behov. Inte att förglömma, deras goda humör under våra dagar tillsammans.
 
När vi slutligen når Cusco och checkar in på vårt hotell blev det raskt till att duscha och byta om för att hinna till vår avslutningsmiddag, på en fin restaurang inne i Cuscos gamla stadsdel. Under middagen blir det många samtal med övriga deltagare och guider, om de fantastiska dagar vi fått tilllsammans, de äventyr och upplevelser vi delat, de utmaningar vi stått inför. Ett äventyr var och en av oss kommer att minnas för alltid.
 
// Lars Stener
 
 
Till top